årets längsta dag, jag har inte sovit än... kanske 40 min i natt, var uppe till 06.50 sen somnade jag väl till halv åtta kanske....

 Jag kan inte förklara med ord, jag kan inte förklara på något sätt alls faktiskt.
 Jag kan inte förstå hur du känner, & jag vill nog inte heller..
Vi saknar dig, du betydde och betyder så mycket för många här i världen, det hoppas jag att du visste, du var en otroligt fin,rolig,härlig & allmänt bra människa, du var så älskad av många.. och det finns inte ord från någon av oss här på jorden som kan förklara våran saknad till dig och hur ledsna vi är på grund utav detta..
jag vet inte vad jag ska skriva, måste bara skriva något & bara hoppas du hör och ser att vi tänker på dig hela tiden Juan....
jag vill inte tro att detta är sant, vill bara att detta ska vara den sjukaste och längsta mardrömmen någonsin, som jag så snart ska vakna upp ur .. att vi ska alla skratta och ha skoj igen som vi hade senast i lördags... men så är det inte...
 Jag har aldrig kännt den känslan som jag gjorde igår...
ett hus, så lungt och tyst, så kallt och fylld av tom luft, precis som att alla gick runder, tänkte samma sak,
önskade samma önskning och bad samma bön, vi vill bara ha dig  tillbaka,
du tog för stor plats i mångas hjärtan för att försvinna så tidigt, för tidigt..
jag önskar bara att du har det bra där uppe nu,
en fin ängel som vi önskade inte kunde flyga ,
som skulle stanna på jorden i alla sina år.. 

 Vi alla älskade dig, alla saknar dig och vi kommer aldrig att glömma dig Juan, du var en otroligt fin människa..
vi ska aldrig sluta älska dig juan, vi ska aldrig ge upp hoppet, vi ska leva för dig, och hoppas att vi ses i himlen....
Tack för allt du gjort Juan, vila i frid kära vän...